I veckan släppte BRIS Barnrapporten 2025. I den framkommer det att samtalen till BRIS som handlar om ätstörningar bland barn har ökat med nästan 400% sedan 2016. Orsaken är givetvis komplex, men BRIS lyfter bland annat den sociala isoleringen under pandemin, samt det innehåll på sociala medier som barn idag exponeras av i allt större utsträckning. Det är tydligt att samhället vi lever i idag skapar miljöer som kan påverka vårt välmående negativt – och detta gäller inte bara barn. Många unga vuxna och vuxna bär med sig liknande känslor och beteenden som behöver uppmärksammas och hanteras för att inte förvärras.
Kroppsideal och sociala medier
På plattformar som TikTok, Instagram och Facebook bombarderas vi dagligen av ett konstant flöde av livsstilsbilder, budskap om "perfekta" kroppar och ouppnåeliga ideal. Dessa ideal formar inte bara vårt sätt att se på oss själva, utan de påverkar också våra tankar, känslor och ibland även våra beteenden. För många barn och unga vuxna, som kanske redan balanserar på gränsen till stress och osäkerhet, kan detta bli en tyngd som riskerar att utvecklas till destruktiva mönster.
Sociala medier kan givetvis ha en otrolig kraft, hjälpa oss att hålla kontakten med varandra och vara en källa till inspiration. Men det har också en baksida när vi automatiskt börjar jämföra oss själva med innehållet vi exponeras för. Jämförelsen riskerar att förstärka känslor av otillräcklighet då algoritmerna tenderar att främja det som glänser mest, vilket kan skapa en illusion av perfektion som ingen kan leva upp till. Dessa ouppnåeliga standarder blir ofta grogrund för självdestruktiva tankar och, i vissa fall, ätstörningar.
Vad är en ätstörning?
Det finns olika typer av ätstörningar. Lite förenklat kan man säga att vid hetsätning äter man för mycket, vid anorexi äter man för lite, bulimi handlar om att växelvis hetsäta och växelvis begränsa matintaget med olika kompensatoriska beteenden, och vid ortorexi är man överdrivet fixerad vid att äta och träna hälsosamt som i längden inte alls blir hälsosamt. Gemensamt är att fixeringen vid mat och kropp leder till ett lidande. För att i strikt mening få en diagnos så behöver man uppfylla vissa kriterier. BRIS lyfter i sin rapport att många samtal handlar just om frågor som "Är jag tillräckligt sjuk för att få en diagnos och hjälp?". Detta är synd. Fokus borde inte ligga på diagnos, utan på att hjälpa dem som påverkas negativt av sina tankar, känslor eller beteenden kopplade till mat och kropp.
Att våga se och agera
I Barnrapporten ger BRIS tre tydliga rekommendationer; att vuxna säkerställer ett samhälle med sundare kroppsideal, att tillgången till samtalsstöd utökas och ges i tid innan en ätstörning har utvecklats, samt att vården i hela landet bör stärkas och vara likvärdig. Vi alla kan göra vad vi kan för att bidra till ett samhälle där vi har en sundare relation till kropp och mat. Som psykolog vill jag bidra till att finnas där och vara det samtalsstöd som kanske kan förhindra eller lindra en ätstörning. Stärkt och likvärdig vård i hela landet borde vara en självklar fråga för politiken.
När kan jag söka stöd hos psykolog?
Att brottas med tankar om mat, kropp och vikt är varken ovanligt eller något att skämmas för. Men det är viktigt att kunna känna igen signalerna på när det är dags att ta stöd – när tankarna börjar ta över eller när skam och ångest växer sig starkare.
Vid allvarliga besvär är det avgörande att man söker hjälp från specialistvården, där rätt stöd och behandlingsresurser finns att tillgå. För de som kanske är i början av denna kamp, där tankar och beteenden ännu inte har tagit över helt, kan det vara till stor hjälp att våga prata med någon. Ett första steg kan vara att berätta för någon i din närhet; en förälder, skolpersonal, vän eller partner. Nästa steg kan vara att söka professionellt stöd. En samtalskontakt kan göra en enorm skillnad – inte bara för att lindra de nuvarande tankarna, utan för att förebygga att problemen förvärras.
Ett steg framåt
Givetvis kan och ska du söka dig till din vårdcentral för stöd när du behöver, men som rapporten lyfter så kan den offentliga vården ibland vara begränsad. Min dörr är alltid öppen för dig som vill bryta destruktiva tankemönster eller hitta verktyg för att hantera livets press med kroppsideal och sociala medier. Det är aldrig för tidigt – och aldrig för sent – att söka stöd. Att prata med någon som lyssnar utan att döma kan vara början på en väg mot självacceptans och bättre psykisk hälsa.
Jag är legitimerad psykolog och har min mottagning i centrala Örebro, men du kan också träffa mig online. Jag träffar dig som är vuxen eller ung vuxen.
Du kan läsa mer om ätstörningar på 1177.se
Comentarios